Projektets historia
2008
26–28 augusti 2008 hölls ett etnobiologiskt symposium på Skansen, Kunskap och föreställningar: Naturvårdens och kulturmiljövårdens antropologi. Symposiet var ett samarrangemang mellan Skansen, NAPTEK (CBM), Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Naturvården och kulturmiljövården har i mångt och mycket en gemensam bakgrund. En strävan att värna natur- och kulturhistoriska värden som hotades av ett snabbt växande samhälle under 1900-talet. Hur ser det ut idag? Landskap är både natur och kultur. Där möts också olika intressen, olika perspektiv, olika sätt att nyttja.
Ladda ner symposierapporten (pdf)>
5-6 februari 2008 hölls ett etnobiologiskt symposium med titeln: Linnés Lappland: Människorna och naturen hölls på Áttje, Svenskt fjäll- och samemuseum i samband med Jokkmokks marknad. Symposiet fokuserade på utforskandet av Lappland, samernas kultur och deras traditionella kunskap. Målet var också att blicka framåt på hur sådan kunskap kan bidra till dagens landsbygdsutveckling och utgöra en viktig faktor för lokalt kulturell identitet. Symposiet var ett samarrangemang mellan Naptek, Sametinget, Áttje och Linnésamfundet Polcirkeln. Läs symposieprogramet>
2007
Under våren satsades många resurser på 300-årsjubileet av Carl von Linnés födelse.
Etnobiologiprojektet deltog i den stora Jubileumsutställningen: Linné 2007 i Uppsala – Människan och mångfalden i naturen som byggdes upp i Linneanum i Botaniska Trädgården vid Uppsala Universitet.
I oktober 2007 deltog Etnobiologiprojektet i Uppsala Universitets stora: ”Linné 300 år” monter vid bokmässan i Göteborg. Projektet presenterades vid seminarier både i monter och i seminarie-salarna.
Efter tio års arbete fullbordas bokverket Etnobiologi i Sverige med den tredje volymen: Människan och faunan: Etnobiologi i Sverige vol.3. Boken kom ut i december med boksläpp/författarträff på Upplandsmuseet då alla projektets 140 författare inbjöds. Med detta kan Etnobiologiprojektet anses avslutat.
Människan och faunan: Etnobiologi i Sverige vol.3 presenterar på över 500 sidor människans förhållande till djuren. Boken är en antologi, som omfattar tematiska uppsatser och artmonografier skrivna av ett sjuttiotal experter inom respektive område. Sammantaget ger volym 3 en god överblick över den roll djuren, både vilda och tama, spelar och har spelat för oss människor i Sverige. I volymen har bland annat forskare och författare som Nils-Arvid Bringéus, Allan Ellenius, Christina Fjellström, Rolf Kjellström, Janken Myrdal, Lilian Ryd, Yngve Ryd och Ebbe Schön medverkat. Bland bokens tematiska uppsatser kan "Djuren i matkulturen", "Djuren i högtiderna", "Djurmotiv i folkkonsten", "Hästslaktaren" och "Den samiska björnkulten" nämnas och naturligtvis finns även en mängd olika uppsatser om aspekter på jakt och fiske samt vikten av att ha "djuröga". I monografier beskrivs exempelvis vägglöss, getter, björn, varg, örnar, korp, gädda och sill. Det är inte de biologiska aspekterna som belyses utan främst föreställningar om och arternas nytta och kulturhistoria.
Boken är rikt illustrerad med såväl nutida foton som alster av vår konsthistorias giganter, såsom Albertus Pictor, Bruno Liljefors, Albert Engström, Elsa Beskow, Ottilia Adelborg, Pehr Hilleström, Sven Nordqvist, John Bauer, Carl Larsson, Jenny Nyström och Joseph Wilhelm Wallander. Därtill kommer föremålsbilder och etnologiska streckteckningar med den sammantagna avsikten att visa att vårt förhållande till djuren är långt mer en kulturell fråga än en rent biologisk. Läs pressmeddelande>>
2006
Under 2006 var en stor del av arbetet fokuserat på att utveckla programmets verksamhet och att informera om dess existens. Syftet var att successivt låta Etnobiologiprojektet underordnas Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald). Projektet kom även fortsättningsvis att verka för att sprida etnobiologi genom ett årligt symposium och utgivningen av det sedan början planerade bokverket om tre band. I mars belönades projektet med ett "hedersomnämnande utom tävlan" i omröstningen om "årets trädgårdsbok 2005" från Stockholms Gartnersällskap. Ett pris som utdelades under trädgårdsmässan i Älvsjö. I april anställs biologen Stephen Manktelow och arbetar som redaktör till bokverket.
17-18 oktober 2006 hölls etnobiologiskt symposium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm på temat Källor till etnobiologisk kunskap. Symposiet var ett samarrangemang mellan Etnobiologiprojektet/Centrum för biologisk mångfald, KSLA och Nordiska museet. Föreläsningar och demonstrationer skildrade tryckta böcker, folkminnesnedteckningar, föremål och bilder som möjliga källor i etnobiologiska studier. Dryga femtio personer från olika ämnesinriktningar möttes och diskuterade de olika källornas förtjänster och begränsningar
Se programmet. pdf >
Läs mer om antologin Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen, 2010. pdf>>
2005
Tidigt under året beslöt Naturvårdsverket att stödja projektets bokutgivning ekonomiskt, vilket slutligen löste projektets ekonomiska problem. Under större delen av vårterminen arbetade redaktionen relativt ostört med att färdigställa den andra volymen av etnobiologiuppslagsverket "Människan och floran: etnobiologi i Sverige 2" . En bok som kom att landa på 540 sidor och släpptes under oktober i bokhandlarna. Bland de runt sextio författarna kan Nils-Arvid Bringéus, Gunnar Brusewitz, Urban Emanuelsson, Christina Fjellström, Phebe Fjellström, Maria Flinck och Bengt af Klintberg nämnas. Boken varvar tematiska uppsatser om olika aspekter av människans förhållande till floran med drygt tvåhundra artmonografier som skildrar olika enskilda växters nyttjande. De tematiska uppsatserna omfattar ämnen, som brännvinskryddning, halmslöjd, medicinalväxter, skohö, suptallar, ängsfruktodling och koloniträdgårdar för att nämna några.
Innehållsförteckning >
Under oktober blev också den danske etnobiologen Vagn J. Brøndegaard hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) efter ett initiativ från etnobiologiprojektet. I samband med promotionen så arrangerade projektet en mindre ceremoni för Vagn och författarna till "Människan och floran".
2004
I februari inlämnades rapporten Traditionell kunskap och lokalsamhällen: artikel 8j i Sverige (Studia ethnobiologica 15) till Miljödepartementet. Därefter gick denna utredning ut på remiss till berörda instanser fram till sommaren.
I maj anställdes biologen Mattias Iwarsson med huvuduppgift som redaktör till bokverket. Illustrationsmaterial och matrial samlades intensivt in till bokverket under året.
15 - 17 juni hölls etnobiologisymposium med temat Migration, kultur, biologi på Fittja gård. Symposiet var ett samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Mångkulturellt centrum (MKC) i Fittja. Föreläsningar och andra aktiviteter visade på utländska influenser på vårt naturresursutnyttjande. Många av föreläsningarna finns återgivna i skriftlig form i tidskriften i&m Invandrare & minoriteter 2004, nr 2, 3, 4 och 5-6. Biodiverse nr 3/4 , 2004, var ett temanummer som handlade om traditionell kunskap och artikel 8j i Mångfaldskonventionen.
2003
P.g.a. begränsade resurser så skedde inte så mycket i etnobiologiska projektet under 2003. Håkan Tunón arbetade huvudsakligen med utredningen om en svensk tillämpning av Konventionen om biologisk mångfalds artikel 8j, som handlar om bevarandet av traditionell kunskap rörande de biologiska naturresurserna. Detta arbete skedde i samarbete med framför allt Kelvin Ekeland, Nordiska kulturlandskapsförbundet.
Inom Studia ethnobiologica utgavs nummer 8 "Människan och husdjuren: rapport från etnobiologiskt symposium på Skansen 11-13 juni 2002" .
Tillsammans med Nordiska kulturlandskapsförbundet och Järvzoo anordnades ett etnobiologiskt symposium på temat Vilda djur till förtret och fördärv: konflikternas etnobiologi. Ett arrangemang som kretsade runt de "oönskade djuren", dvs allt från varg och björn till vägglus och vedlevande insekter. Denna aktivitet lockade ett femtiotal besökare till Järvsö.
2002
Arbetet under året inriktade sig på att söka medel för utgivning av de kommande två volymerna i bokverket. Projektet fick ett bidrag från Riksbankens Jubileumsfond, men någon lösning för framtiden uppnåddes inte. Redaktionskommittén utökades med Kelvin Ekeland för Nordiska kulturlandskapsförbundet, samtidigt som Ingvar Svanberg lämnade projektet.
Inom skriftserien Studia ethnobiologica utgavs under året nummer 12 "Gökblomster, ryssgubbe och vandrande jude: Svenskt växtnamn ABC" av Ingvar Svanberg, nummer 13 "Jordbrukets grödor i människans tjänst: etnobiologi ur agrar synvinkel" redigerad av Julia Sigurdson & Håkan Tunón och nummer 14 "Norra Hälsingland: Etnobiologi och lokalbefolkningars kunskapsskatt" redigerad av Kelvin Ekeland.
Den 11-13 juni hölls det etnobiologiska symposiet på Skansen. Temat för året var "Människan och husdjuren" och övervarades av ett åttiotal personer. Genom föreläsningar, demonstrationer och andra aktiviteter visades människans närhet till sina djur både i nutid och historiskt. Årets exkursion gick till Gräsö där husdjurens påverkan på kulturlandskapet och den biologiska mångfalden förevisades.
2001
Under våren gav projektet ut Studia ethnobiologica 7 "Människan och ohyran - Bekämpningsmedel i Sverige förr och nu" av Walborg Thorsell och Håkan Tunón samt nummer 11 "Siskeburar och guldfiskskålar. Ur sällskapsdjurens kulturhistoria" av Ingvar Svanberg. I övrigt koncentrerades verksamheten på den första volymen av det etnobiologiska bokverket som ges ut i samarbete med Wahlström & Widstrand.
Årets etnobiologisymposium "Trädgårdens växter till nytta och nöje - hortikulturell etnobiologi" gick av stapeln på Fredriksdals friluftsmuseum den 12-14 juni, och tonvikten lades på hur människans liv har formats av trädgården, dess växter och produkter. Ett femtiotal deltagare fick uppleva ett fullmatat schema. 
I augusti kom etnobiologiska bokverkets första band från tryckeriet. Boken "Människan och naturen: etnobiologi i Sverige" innehåller sextio tematiska artiklar som skildrar hur människan nyttjat biologiska resurser, inte bara förr och nu, utan också hur de kan spela en roll i framtiden. Här skildras ett brett spektra av ämnen, exempelvis vikingatida botanik, färgväxter, sillens betydelse, älg- och rådjursjakt, kristidsgrödor, fiskskinn som råvara, spånadsväxter, bomb- och mögelhundar, horn och ben, äggtäkt, barkbåtar och vasspipor, krukväxternas historia, skogens och torvens användning och mycket, mycket mer. I september hölls i samband med det officiella boksläppet ett minisymposium på Kungl. skogs- och lantbruksakademien för speciellt inbjudna gäster. Samtidigt utgavs ett temanummer av Biodiverse, nr 3/2001.
2000 
Under våren kom Studia ethnobiologica nummer 3 "Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen" av Lars Steensland, nummer 6 "Havsråttor, kuttluckor och rabboxar: folklig kunskap om fiskar i Norden" av Ingvar Svanberg samt nummer 9 Ecological Knowledge in the North - Studies in Ethnobiology redigerad av Ingvar Svanberg och Håkan Tunón.
I november utkom Studia ethnobiologica nummer 10 "Samisk etnobiologi - Människan, djur och växter i norr", som baseras på föreläsningarna från
1999-års etnobiologisymposium. 
Den 14-17 juni hölls årets etnobiologiska symposium "Jordbrukets grödor i människans tjänst" på Julita - Sveriges lantbruksmuseum. Ett möte som lyckades locka till sig ett femtiotal deltagare med alla möjliga inriktningar och intresseområden. Årets exkursion koncentrerades till Julitas närområde där man spanade efter spåren från det gamla jordbruket.
I maj gästades projektet av kung Carl XVI Gustaf som fick uppdaterad information om hur projektet förlöpte, den hittills från projektet utgivna litteraturen samt en kopia av en medeltida samisk pilbåge. Pilbågen, som är gjord enligt gammal teknik av Ragnar Insulander, illustrerar det teknologiska kunnandet som finns i den traditionella kunskapen vilken även kan ha en potentiell framtida användning. Hösten innebar framför allt redaktionellt arbete på uppsatserna för det kommande bokverkets första band.
1999
Arbetet med att definiera projektet såväl som att informera om det fortsatte under 1999.
Redaktionen arbetetade med det kommande bokverket. Man arbetade vidare med kapitel till bokverkets första band som skulle skildra etnobiologi i tematiska uppsatser. Arbetet med volymer i den egna skriftserien, Studia ethnobiologica fortsatte.
I juni medarrangerade projektet ett nordiskt symposium med temat Samisk etnobiologi på Ájtte - Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Ett sjuttiotal deltagare från Sverige, Norge och Danmark lyssnade på arton föreläsningar och efterföljande diskussioner. De senare fick mycket intressanta vinklingar eftersom symposiedeltagarna kom från många olika vetenskapliga discipliner, allt från etnologer och språkvetare till biologer och kemister. Dessutom genomfördes två exkursioner där etnobiologin fick en mer praktisk belysning, dels vid stenålderslämningarna på Killingholmen och dels på en dagsutflykt till bl. a. Kvikkjokkdeltat. Under hösten sammanställdes uppsatserna från symposiet för att ingå i en kommande symposieskrift.
1998
Under januari 1998 utökades redaktionskommittén med etnologen Ingvar Svanberg och ledningsgruppen med en representant för Ájtte. Den 26 januari höll Paul Cox sin installationsföreläsning under högtidliga former med närvaro av bland andra kungen och "Carl von Linné" (Hans Odöö).
Arbetet under våren 1998 inriktade sig främst på att försöka lösa den långsiktiga finansieringen samt sprida information om projektet.
Ett anslag från Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald möjliggjorde det löpande arbetet. Under hösten 1998 donerade det amerikanska företaget NuSkin ett anslag till projektet och även de deltagande institutionerna hade under året skjutit till medel för att arbetet inom projektet ska kunna fortsätta.
Informationsträffar arrangerades under våren på Naturhistoriska riksmuseet, Julita - Sveriges lantbruksmuseum, Naturhistoriska museet i Göteborg och Nordiska museet i Stockholm. I augusti medverkade projektet även vid Nordiska förbundet för kulturlandskapets årliga möte på temat "Etnobiologi och lokalbefolkningens kunskapsskatt" i Hälsingland.
Som ett led i arbetet att definiera projektet och samtidigt informera om det producerades under 1998 två etnobiologiska temanummer, i CBM:s tidskrift Biodiverse ( nr 2/98, pdf ( 9,7 MB ) och Artdatabankens tidskrift Fauna och flora (nr. 4/98). Artiklarna i framför allt Fauna och flora-numret kan ses som exempel på hur bokverket skulle kunna se ut, dels tematiska artiklar för första bandet samt en avslutande monografi för det andra bandet.
1997
Projektet Människan, växterna och djuren - etnobiologin i Sverige initierades under våren 1997 i och med en ansökan om att få den världsberömde etnobotanisten Paul Alan Cox som den förste innehavaren av Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljöteknik. Ansökan var lyckosam och Paul Cox började sitt arbete under hösten 1997. Bakom ansökan stod representanter för CBM och flera muséer: Helsingborgs museum, Julita - Sveriges Lantbruksmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Skansen samt Nordiska förbundet för kulturlandskapet.
I november tillsattes en mindre redaktionskommitté bestående av biologen Börge Pettersson och farmakognosten Håkan Tunón. Deras uppgift var att definiera hur projektet skulle genomföras och finansieras samt att sprida information om projektet. Redaktionskommittén informerade om projektet tillsammans med Paul Cox på Skansen, Helsingborgs museum och Ájtte - Svenskt Fjäll- och Samemuseum (Jokkmokk) under december 1997. Avsikten var att få kontakt med lämpliga samarbetspartner och författare.